Kunder, telefonsamtal och Branäs

 Idag när jag sålde ett par boxerkalsonger till en gammal man hände en underlig sak. Mannen lät ganska gammal, var säkert runt 70-80 år minst men ville gärna få ett par kalsonger. Jag sade allt jag skulle säga, berättade om meddelandekortet och frakten och han tackade ja till att få paketet med kalsongerna. När jag skulle säga "tack och ha en trevlig dag" så hör jag: "Var god avsluta ditt samtal, ett nödsamtal håller på att ringas," av en sådan där kvinnlig, kylig telefonröst. Jag hoppas inte kunden fick en hjärtattack av mitt telefonsamtal! Det var både lustigt och ganska obehagligt.

Jag har haft en mängd olika kunder, allt från gormande kunder som tycker att jag gör hemfridsbrott när jag ringer till dem till jätteglada, lyckliga kunder som verkligen älskat att få ett erbjudande om sockar eller stödstrumpor hemskickade till dem. Vissa dagar är ganska bra, med många glada kunder och andra är ganska dåliga. Jag har ett par teorier om varför det är på det sättet. En teori är att det beror på hur man låter när man försöker sälja in produkten, en annan att det beror på hur bra man kan övertyga och övertala kunden och den tredje att det beror mycket på vilka kunder man ringer till. Tur, skicklighet och charm, de tre egenskaperna påverkar säker hur bra man lyckas.

Imorgon åker jag till Karlstad. På måndag har jag en jobbintervju där som jag hoppas går väldigt bra. Det är för Branäs, en skidort i Värmland med en underbart lång huvudbacke som är perfekt för carving. Jag hoppas på att få jobba där som skidlärare eller något annat, det låter verkligen som ett otroligt kul jobb där man får åka så mycket skidor som man vill.

Förresten, idag kom Riksbyggen för första gången på en månad och nio dagar och började arbeta med lägenheten igen. Nu har de fixat packningen i kranen i köket och blandaren i duschen så nu ska de inte längre läcka. Om en vecka eller så byter de ut de trasiga dörrarna. Förhoppningsvis fixar de badrumsdörren och balkongdörren också. Det är inga större fel på dem, ett handtag som behöver en extra skruv och ett lås som behövs lagas. Låset ska hålla balkongdörren öppen om man öppnar dörren så långt som det behövs och trycker ner handtaget.

Ännu ett långt inlägg. Jag kommer nog inte bli så mycket bättre på att uppdatera bloggen så det får väl bli längre inlägg då och då. Godnatt alla mina läsare (ni två alltså ), nu ska jag sova.

Inflyttningsfest och tapirer

Idag cyklade jag in till stan för att låna lite böcker. Jag har valt att inte jobba fredagar på Din-K Collection för att kunna söka jobb mer aktivt en hel dag. Det finns ett ställe på vägen som jag cyklar förbi varje dag där folk brukar rasta sina hundar. För ett par veckor sedan såg jag två mörka, låga skepnader vid en bänk. Jag måste ha varit ganska trött för jag trodde att det var två tapirer jag såg men det var två svarta labradorer. Varje gång jag cyklar förbi den delen på väg till jobbet tänker jag på tapirer.

Förra fredagen var jag i Gävle på jobbmässa. Gävle ligger ca 1h från Uppsala med tåg men jag ångrar lite att jag åkte dit. Det var intressant och det fanns en hel del företag som jag velat jobba hos men... Det var inte riktigt bra, för mycket folk, för lite utrymme och ingen chans att prata länge om de olika jobben. Jobbmässan handlade om säsongsarbete på olika skidorter runt om i Sverige och i Norge. Var där en kvart innan det började och gick efter 45 minuter. Hade bokat tågbiljett därifrån vid 15.00 men orkade inte vara kvar så köpte en biljett hem vid 12.00 istället.

Sedan hämtade jag Jocke och Annika på stationen klockan 16.00. Satt där och läste sedan 13.00, orkade inte åka hem eller gå till något annat ställe. Claes hade fredagsöl på Starbreeze och skulle vänta inne i stan på tre andra kompisar som också skulle komma på fredagen och vara med på inflyttningsfesten på lördagen. Lagade köttfärssås och spagetti med Jocke och Annika, tittade lite på TV och väntade på Claes och de andra. Claes var full när han kom hem ^^. Filip, en av kompisarna som kom lite senare, berättade att de hade fått "ta hand om" Claes som var lite rund om fötterna. Jag var svintrött, hade gått upp vid sju på morgonen så jag gick och lade mig medan Claes hjälpte våra fem gäster att få iordning på sängplatserna.

På lördagen spelade de andra Illuminati, ett spel vi fick i inflyttningspresent, medan jag och Jessica gjorde pajdeg till åtta pajer. Sovrummet gjordes om till sovsal med två luftmadrasser, en med två bäddar och en enkel, plus en tältsäng och vår vanliga säng. Sedan åkte vi alla in till stan och strövade runt lite innan vi hämtade Ölf och Kerstin på tågstationen. Efter det åt vi på ett bufféställe som var OK men som jag inte tänker äta på igen. Nicke kom dit, sedan hämtade vi Monni och Tomas, därefter gick vi till Burger King. Vi behövde handla lite, groggvirke och ruccola, så vi delade på grupperna och hälften gick för att hämta David, andra hälften handlade.

Väl hemma igen tog det inte lång tid förrän resten dök upp. Claes gjorde pajerna och jag, Filip och Annika gjorde en enorm sallad. Alla berömde pajerna men Claes var inte riktigt nöjd med dem. De var jättegoda och alla utom en gick åt. All sallad försvann också :D. Festen var jätterolig, de flesta var uppe hela natten förutom ett par stycken som somnade ganska snabbt i sovsalen. Jag sov ett par timmar i en av våra fotöljer som inte var så bekväm, så jag bytte till en annan lite senare.

Nu blir det snart tacos så jag ska göra iordning lite sallad till det. Skriver mer senare, om jag orkar.

Satkärringar finns det överallt...

Jag och Claes gick till Systemet för att köpa en flaska vin förra onsdagen, han fyllde 27 år och vi ville fira lite. Jag hade glömt plånboken hemma men tänkte inte så mycket på det, vi plockade på oss en Bacardi Razz och en flaska vitt vin och gick för att betala. I kassan satt en gråhårig kvinna och bad om att få se på Claes legitimation. Sedan spänner hon ögonen i mig och frågar om mitt leg. Jag säger som det är, jag har glömt det och plånboken hemma. Antagligen såg jag särskilt ung ut den dagen, särskilt eftersom jag hade min ryggsäck med mig och var osminkad som jag brukar vara. Hon frågar hur gammal jag är och jag svarar 21, född 1987. Bistert blängande säger hon till Claes att han får ta ansvaret för det här, mellan raderna kan man läsa att hon tror att jag kommer supa mig asfull på Bacardi Razz och vitt vin ^^. Claes får betala och jag tänker lägga ner flaskorna i min ryggsäck. Det tyckte hon inte om. Hon säger på nytt att Claes har ansvaret och att hon egentligen inte borde ha sålt oss de två flaskorna.

Jag kom att tänka på detta dels för att det var längesedan som jag skrev något och dels för att Linus Fremin skriver så bra om en liknande situation här. Jag förstår hur Systemettanten tänkte men ibland får man faktiskt lita på folk! Kommer alltid ha med legitimation i framtiden, det har jag iafall lärt mig ^^.